Ja till mångmiljonuttag
Beslutet är taget, Ljusdals kommun plockar ut 9,6 miljoner ur Ljusdalshem och tillbakavisar den kritik som Hyresgästföreningen fört fram angående användningen av pengarna.
Men kritiken kvarstår och Gavlegårdarna lyfts fram som exempel på varför.
Ljusdals kommun vill tillbakavisa den kritik som Hyresgästföreningen framfört angående det miljonuttag kommunen vill göra ur Ljusdalshem.
I ett pressmeddelande menar kommunen att kritiken inte är relevant, då pengarna de vill ta ut och investera i bland annat upprustning av aulan på Slottegymnasiet är en del av de pengar de tidigare satsat i sitt bostadsbolag.
Enligt Boverkets jurist Ingrid Birgersson är dock en återbetalning av dessa pengar en värdeöverföring – och innefattas därmed av samma regler som gäller för ett vinstuttag. Det är dessa regler som Owe Hellberg i sin roll på Hyresgästföreningen menar att kommunen inte följer.
Bakgrunden till lånet är att Ljusdals kommun för tolv år sedan valde att säga upp avtalet med Ljusdalshem angående Koppargården, som då var ett äldreboende. Fastighetens värde sjönk radikalt och för att inte äventyra Ljusdalshems ekonomi pytsade kommunen in 50 miljoner kronor i sitt bostadsbolag.
25 miljoner av dessa var ett så kallat villkorat aktieägartillskott, i praktiken ett lån.
– När Ljusdalshem nu har en god ekonomi kan samhället dra nytta av nämnda 9,6 miljoner kronor. Och när det görs följer vi noggrant vad lagen föreskriver, säger kommunalråd Lasse Molin (M), via ett pressmeddelande.
Läs också: Miljonregn till satsningar i Ljusdal – här kan pengarna hamna
I pressmeddelandet vill kommunen också förkasta kritiken om att de inte följer "vad lagen föreskriver om till exempel integration och social sammanhållning".
Det var dock just det som Hyresgästföreningens kritik till största delen handlade om. I kommunens förslag påpekar man vikten av att pengarna ska gå till att främja integration och social sammanhållning men utelämnar att det ska vara inom kommunens bostadsförsörjningsansvar.
Owe Hellberg använder Gävle och Gavlegårdarna som exempel på vad han menar, att pengarna används till främjande av integration och social sammanhållning som gynnar hyresgästerna.
Enligt Gävle dagblads rapportering om Gavlegårdarna framgår att vinstutdelningen används enligt följande:
"Varje år ska bostadsbolaget Gavlegårdarna lämna tio miljoner kronor av sin vinst i utdelning till ägaren Gävle kommun. Pengarna ska gå till integrationsprojekt och sociala satsningar i områden där Gavlegårdarna har många lägenheter.
Pengar har bland annat gått till föreningen Kulturum på Brynäs och till Helges aktivitetshus i Andersberg."
På torsdagen beslutade kommunstyrelsen i Ljusdal att anta förslaget, som lagts av kommunchef Claes Rydberg.
Enligt kritikerna har ni kapat lagen. Ni har tryckt på att det ska främja integration och social sammanhållning, men lagen säger ju också att det ska ske inom kommunens bostadsförsörjningsansvar. Hur tar ni hänsyn till det i det här förslaget?
– Vi följer den rättspraxis som har skapats. Rättsläget är glasklart och det finns otaliga exempel på hur man tillämpat den här lagen, som ligger helt i linje med det vi har gjort.
Men i det förslag som du lade tycker du att man tar ansvar för kommunens bostadsförsörjningsansvar?
– Kommunen tar sitt försörjningsansvar hela tiden, bland annat genom att ha ett allmängiltigt bostadsbolag. Vi tar stort ansvar för bostadsförsörjningspolitiken i Ljusdals kommun.
Nu pratar du generellt, men just i det här beslutet då?
– I detta beslut har vi följt gällande rättspraxis. Vi har ingen anledning att tvivla på att vi gjort rätt.
Moa Fredholm
